We live in a visual culture. Pictures dominate our information, but do we believe what we see?
How does it feel to document one’s life in pictures? How would you present yourself? Do we actually show the same pictures again and again?
By studying how three bloggers express themselves visually, I try to understand how we talk about pictures and if we know that it is pictures we talk about.
How can young people, with the help of social media, resist dominant discourse? In what way are pictures used in this context?

“Power is everywhere, since discourse too is everywhere. And there are many discourses, some of which clearly contest the terms of others. Where there is power, there is resistance…”*

* = Foucault

Vi lever i en visuell kultur. Bilder dominerar vår information, men tror vi på vad vi ser?
Hur känns det att dokumentera sitt liv i bilder? Hur skulle du presentera dig? Visar vi egentligen samma bilder gång på gång?
Genom att studera hur tre bloggare har uttryckt sig själva visuellt försöker jag förstå hur vi talar om bilder och om vi vet att det är bilder vi talar om.
Hur kan unga människor med hjälp av de sociala medierna stå emot den dominerande diskursen? På vilket sätt används bilderna i den här kontexten?

”Makten finns överallt, eftersom även diskursen finns överallt. Och det finns många diskurser, av vilka några tydligt ifrågasätter villkoren för de övriga. Där makten finns, finns även motståndet…”*

* = Focault